LaatuTeak handlar om att få det hela att löpa. LaatuTeak-handboken innehåller beskrivningar av de funktioner som stöder studierna. Här finner du  anvisningar och instruktioner, guider, utvärderingar och all basinformation om t.ex. förordningar och stadgar, strategier, organogram etc. LaatuTeaK-handboken finns på TeaKs intranet.

LaatuTeaKs disposition

• Kvalitetssystemets premisser, målsättningar och modell
• Grundutbildning
• Påbyggnadsexamina
• Fortbildning
• Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
• Stödfunktioner

Teaterhögskolan blev godkänd i auditeringen i mars 2010. Rapporten finns på KKA-sidor på finska.

Sammandrag av auditeringsrapporten:

Målet för den auditering av kvalitetssäkrings-systemet vid Teaterhögskolan som Rådet för utvärdering av högskolorna genomförde var att

■ klarlägga vilka kvalitetskrav universitetet har ställt på sin verksamhet

■ bedöma genom vilka processer och metoder universitetet upprätthåller och utvecklar kvaliteten på utbildningen och den övriga verksamheten

■ bedöma om kvalitetssäkringen vid universitetet fungerar på avsett sätt, om dess kvalitetssäkringssystem frambringar ändamålsenlig information med tanke på utvecklingen av verksamheten och huruvida systemet ger upphov till effektiva, kvalitetshöjande utvecklingsåtgärder.

Auditeringen grundade sig på det auditeringsmaterial som Teaterhögskolan hade lämnat in på förhand och på ett auditeringsbesök 23.–25.11.2009.

Auditeringsgruppen konstaterar att kvalitetssäkringssystemet vid Teaterhögskolan, LaatuTeaK, är en klar och koncis helhet där dokumenten är lättillgängliga och där man har hittat en lämplig balans mellan de krav som högskolans storlek ställer och systemets uppbyggnad. Det finns en nära sammankoppling mellan LaatuTeaK och högskolans lednings- och styrsystem. Teaterhögskolan har genomfört en betydande reform av sina administrativa och assisterande funktioner, vilket bidrar till skapandet och utnyttjandet av kvalitetssäkringsinformationen samt stärker kopplingen mellan kvalitetssäkringen och styrningen av verksamheten.

Högskolan har utarbetat modeller och dokumentation över sina kärnprocesser och ansvarsfördelningen i dessa på ett informativt sätt och med god täckning. Därigenom har man skapat en god basstruktur för processbaserat kvalitetsarbete.

Som lärandemiljö stödjer och stärker Teaterhögskolan den studerandes utveckling till konstnär på olika sätt. I utbildningen ingår ett brett inslag av scenverksamhet som läggs ut för offentlig bedömning i undervisningsteatern. De studerande får gott om personlig respons om sin inlärning och konstnärliga verksamhet. Under grundexamensutbildningen samlas respons från de studerande in på många olika sätt, och responsen utnyttjas i samråd med de studerande.

Högskolan förnyar kontinuerligt sin undervisning och drar på ett föredömligt sätt nytta av personalens konstnärliga kunnande. Man har i samband med utvecklingen av undervisningen tagit fram innovativa lösningar som genom dokumentering och registrering har tagits i mer omfattande användning.

Högskolan har på ett systematiskt sätt främjat arbetshälsan bland personalen.

Auditeringsgruppen framlägger följande utvecklingsrekommendationer för Teaterhögskolan:

■ Auditeringsgruppen rekommenderar att Teaterhögskolan tar växelverkan med samhället som en viktig utvecklingspunkt och specificerar målen, processerna, aktörerna och ansvarsfördelningen samt den dokumentation som hänför sig till denna uppgift. Härvid bör högskolan i synnerhet ta i beaktande kvalitetssäkringens lönsamhet samt de externa intressenternas förväntningar och ett aktivt intressentsamarbete inom den strategiska utvecklingen av högskolan.

■ Högskolan bör överväga en övergripande utveckling av kvalitetssäkringssystemet som en del av utvecklingen av ledningsprocesserna så att fortbildnings- och utvecklingstjänsterna (Kouke), planeringsbyrån för föreställningsteknik (Teakon) och öppna universitetet inom sina respektive expertisområden och genom utveckling av dessa skulle kopplas närmare till kvalitetssäkringen inom högskolans kvalitetssäkring i fråga om utbildningen, forskningen, den konstnärliga verksamheten och växelverkan med samhället.

■ I fråga om högskolans gemensamma responsrutiner saknas en definition av kopplingen till de ansvariga för olika funktioner inom organisationen. Högskolan bör förtydliga processen för hur gemensam respons utnyttjas på olika nivåer inom organisationen och försäkra sig om att de åtgärder som föranleds av responsen vidtas i de berörda enheterna.

■ Inom doktorandutbildningen bör man överväga gemensam dokumentation speciellt om principerna för god handledning samt utveckling av handledarpoolen som en del av intensifieringen av det internationella samarbetet.

■ Högskolan bör stärka verkställandet av delaktighetsprincipen i sin kvalitetssäkring. Härvid bör man på ett övergripande plan fastställa olika deltagargrupper (de studerande, personalen, externa intressenter), former av deltagande samt målen för deltagandet inom olika processer i kvalitetssäkringen.

■ Genom att koppla uppföljningen av kvalitetssäkringssystemet till de mål som fastställts för LaatuTeaK skulle man främja uppföljningen och vidareutvecklingen av systemet. Uppföljningen och vidareutvecklingen förutsätter att man konkretiserar målen samt utarbetar och inför olika deltagandeformer för personalen och de studerande.

Utgående från auditeringsrapporten och på auditeringsgruppens framställan beslöt Rådet för utvärdering av högskolorna vid sitt möte den 24.3.2010 att kvalitetssäkringssystemet vid Teaterhögskolan uppfyller de kriterier som har ställts upp för kvalitetssäkringssystemet som helhet och för kvalitetssäkringen av de grundläggande funktionerna. Auditeringen gäller i sex år.